Medelåldersmenopausalåldern hos kvinnor med PCOS är högre

För att söka svar på frågan om kvinnor med polycystiskt äggstocksyndrom (PCOS) når klimakteriet senare än åldersmatchade kontroller, genomförde vi en uppföljande kohortstudie av kvinnor med välkaraktäriserad PCOS som diagnostiserades för 24 år sedan. Hypotesen var att kvinnor med PCOS skulle nå klimakteriet senare än kvinnor utan PCOS. 27 kvinnor som diagnostiserades med PCOS 1992 (medelålder 29,5 år) undersöktes på nytt 2016 (medelålder 52,4 år). Medelåldersmenopausalåldern hos kvinnor med PCOS var högre än i kontroller Serum-follikelstimulerande hormonnivåer var lägre hos PCOS-kvinnor än i kontroller. Det var ingen skillnad i  antal gravidteter  mellan kvinnor med PCOS kontroll grupper.

 Kvinnor med PCOS nådde klimakteriet 4 år senare och hade lägre serum-follikelstimulerande hormon jämfört med åldersmatchade kontroller.

 Källa : Göteborgs universitet Higher menopausal age but no differences in parity in women with polycystic ovary syndrome compared with controls.

 

PCOS i Klimakteriepodden (december 2019)

PCOS försvinner inte efter klimakteriet. Symtombild på äggstocken, PCO,  försvinner. Elisabet för  berör även den fertila tiden av livet med PCOS. 

 Avsnitt 115 PCOS och klimakteriet med Elisabet Stener-Victorin

Länk:

115.- PCOS och klimakteriet med Elisabet Stener-Victorin



Detta händer vid klimakteriet

Det är vanligt att ha mer eller mindre klimakteriebesvär i flera år. Du kanske har värmevallningar och svettningar, men inte värre än att du kan stå ut med dem. Kanske har du så mycket besvär att det påverkar ditt vardagsliv. Eller så har du inga klimakteriebesvär alls, mensen bara upphör

När vi hamnar i klimakteriet förändras hormonbalansen. Bland annat minskar östrogen och progesteron. Och det påverkar oss så här:

 Menopausen – den sista mensen

Klimakteriet varar oftast från något år innan den sista mensen och några år därefter. Den sista mensen kallas för menopausen. Enligt de undersökningar som har gjorts i Sverige inträffar menopausen i genomsnitt vid 51 års ålder, men det är vanligt att ha sin sista mens från 40 till 57 års ålder. Rökare får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare än de som inte röker.

Ägganlagen tar slut

Äggstockarna innehåller sedan födseln en stor mängd omogna ägg, så kallade ägganlag. En del av dem mognar till ägg som kan befruktas. Ägganlagen försvinner gradvis och menopausen beror på att det inte finns några ägganlag kvar.

 Mängden östrogen minskar

Mängden östrogen i kroppen varierar under livet. Före puberteten är halterna mycket låga. Efter den första mensen följer cirka 40 år med höga halter av östrogen. Därefter sjunker halten östrogen och stannar på en konstant låg nivå ungefär fem år efter menopausen.

Östrogen påverkar många organ i kroppen, till exempel livmodern, slidan, skelettet och hjärnan.

Den minskade mängden östrogen under klimakteriet gör att du kan få till exempel

  • värmevallningar
  • svettningar
  • humörsvängningar
  • sömnproblem
  • torra och sköra slemhinnor i slidan
  • urinvägsbesvär.

Oregelbundna blödningar

Det första tecknet på att den sista mensen närmar sig är oftast oregelbundna blödningar. Till en början kommer mensen oftare. Om du till exempel har haft mens var fjärde vecka tidigare, är det vanligt att mensen kommer var tredje vecka i stället. Det är ett tidigt tecken på att äggstockarna har börjat åldras.

Nästa steg är att mensen kommer med längre mellanrum, ibland kan det gå tre till fyra månader mellan blödningarna. Om det har gått mer än sex månader sedan den sista blödningen är det mycket troligt att menopausen, den sista mensen, har inträffat. Efter ett år kan du vara säker på att du inte kommer att få någon mer mensblödning.

Vissa har däremot helt regelbunden mens ända fram till den sista mensen.

Värmevallningar och svettningar

Värmevallningar och svettningar är vanliga besvär. De beror på att kroppens reglering av temperaturen kommer i obalans i samband med att mängden hormon förändras.

En värmevallning kan kännas som att du blir varm, först i höjd med bröstet och sedan uppåt över halsen, ansiktet och hårfästet. Du kan bli röd i ansiktet och få en svettning som börjar i hårfästet och ansiktet.

En svettning brukar pågå under två till tre minuter. Men den kan variera i tidslängd från några sekunder till en timme. Det är vanligt att vakna av svettningarna flera gånger varje natt.

Även så kallade kylvallningar kan förekomma. Det är inte lika vanligt som värmevallningar. Kylvallningar brukar upplevas som frossa och att du fryser även om du sover under extra täcken.

Hur svåra besvären är och hur ofta värmevallningarna eller frossan kommer varierar i perioder. De allra flesta har värmevallningar och svettningar i upp till ett år, men det finns de som har besvär i flera år och till och med i resten av livet.

Humörsvängningar och sömnproblem

Under åren närmast före och efter den sista mensen är det vanligare än tidigare i livet med psykiska besvär, till exempel depressioner. Du kan få lättare förändringar i humöret och bli mer irriterad.

Sömnproblem uppträder ofta på grund av värmevallningar och svettningar.

För en del sammanfaller klimakteriet med att ha tonårsbarn och gamla föräldrar att ta hand om. Det är också faktorer som kan påverka humör och sömn.

Besvär från slidan och urinvägarna

Vävnaderna i slidan och urinvägarna blir tunnare och torrare under klimakteriet. Du kan då få sveda, klåda och små blödningar. Det kan göra ont och blöda lite när du har vaginala samlag.

Musklerna och slemhinnorna i slidan och urinröret är inte lika elastiska som tidigare. Därför kan inte musklerna stänga till urinröret lika bra. Urin kan då läcka ut när du hostar, nyser, skrattar eller hoppar. Att ofta känna sig kissnödig är vanligt.

Surhetsgraden i slidan förändras under klimakteriet. Slemhinnan blir då mer mottaglig för bakterier och du kan ha lättare för att få urinvägsinfektion.

Besvären från slidan och urinvägarna brukar komma något eller några år efter den sista mensen, men de kan också komma tidigare.

Torra slemhinnor i underlivet tillsammans med nattliga svettningar kan också göra att du får minskad sexlust. 

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har besvär med värmevallningar och svettningar eller sömnproblem som påverkar ditt dagliga liv
  • Du har klåda och sveda i slidan trots att du har provat receptfria läkemedel i slidan i två till tre veckor
  • Du har problem från urinvägarna
  • Du får en blödning mer än ett år efter din sista mens

Du väljer själv

Det är du själv som ska avgöra om besvären är så svåra att du behöver behandling. Du kanske har så svåra sömnproblem att du inte fungerar som du brukar, eller svettas så mycket att det blir jobbigt att vara med andra.

För att du ska kunna avgöra om du vill ha behandling eller inte är det viktigt att läkaren informerar om fördelar och nackdelar med behandlingen. Sedan kan du i samråd med läkaren avgöra om du vill ha östrogenbehandling eller inte.

Undersökningar inför östrogenbehandling

Innan du behandlas med östrogen bör du få en gynekologisk udersökning för att utesluta sjukdomar i livmodern. Du bör också få brösten undersökta med mammografi.

Därefter bör du gå varje gång du får en kallelse till mammografiundersökning eller till cellprovskontroll.

källa: vårdguiden 

nyhet 2019Kritik mot studie om bröstcancerrisk

PCOS i och efter Klimakteriet

 Klimakteriet kallas perioden i en kvinnas liv när mensen upphör.  Mensen börjar ofta bli mer oregelbunden från 45 -50 års åldern. Andra symtom är vallningar, nattliga svettningar svängande humör, torra slemhinna i slidan minskad sexuell lust. Klimakteriet har uppstått när kvinnan inte haft mens på minst ett år.  Det finns kvinnor som tänker att de slipper klimakteriet när de har PCOS sådan är inte fallet.

 Viktigt att söka hjälp för både PCOS och klimakteriet. PCOS kvinnan som kommit till klimakteriet och efter att menstruationen upphört helt (postmenopaus). Majoritet av kvinnor upplever viktökning i samband med klimakteriet ge råd om livsstilsförändring, kost och motion. Metformin för att förebygga åldersdiabetes om vikten går upp över magen.  Risk för hjärt- och kärlsjukdom ökar Eftersom PCOS sätt i ett samband med bukfetma, blodtryck och förhöjda blodfetter har kvinnor med PCOS antagits löpa större risk att drabbas av hjärtsjukdom oklart om så är fallet. Kvinnor med Normalvikt och PCOS verkar inte drabbas av följdsjukdom i samma utsträckning som kvinnor med övervikt eller fetma. Det visar den första långtidsuppföljningen av kvinnor med PCOS efter klimakteriet, som genomförts vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

–Kvinnor med PCOS drabbas av hjärtinfarkter, stroke, cancer, frakturer och dödlighet i ungefär samma utsträckning som andra kvinnor. Råden för att undvika hjärtsjukdom är därför samma som för övriga befolkningen: kvinnor med PCOS bör hålla sin vikt relativt normal och motionera, säger Johanna Schmidt, doktorand vid Sahlgrenska akademin som baserar sin avhandling på resultaten.

Johanna Schmidts forskning visar att kvinnor med PCOS går in i klimakteriet ungefär fem år senare än genomsnittskvinnan, och att de förhöjda nivåerna av manliga könshormonerna kvarstår livet ut.

–Det innebär att de här kvinnorna ofta har mindre besvär av klimakteriesymptom än andra kvinnor, men också att den ökade behåringen av manlig typ kvarstår,

 Källor:

Helsingfors univeristet

Normo- and hyperandrogenic women with polycystic ovary syndrome exhibit an adverse metabolic profile through life

 Göteborgs universitet

Higher menopausal age but no differences in parity in women with polycystic ovary syndrome compared with controls.

Oktober 2018: Mitt besök hos gynekologen

Även vi med PCOS kommer till klimakteriet. Jag är 51 år nu och någonstans mitt i det hela. Var hos läkare på gyn, kvinnohälsan Karolinska universitetssjukhuset idag 30 oktober. Ett bra besök på gyn som gav mig påfyllnad av positiv energi.
Ringde mottagningen i början av september för att då var jag besvärad av klimakterie symtom främst mitt humör upplevde jag som påverkat. Gråt-mild grinig, negativ, mindre tolerant.Vart erbjuden tid samma månad men då kunde inte jag besöka dem pga PCOS-AE kongressen i Stockholm. idag när jag skulle it kändes det som vad skulle jag dit och göra då jag kände mig bättre i humöret.

Kom dit och sa att jag var där för klimakteriet och humöret, att jag undrade varför jag skulle dit idag.. att problemet var mindre nu. Berättade att jag köpt Femarelle Ett kostillskott på soya och linfrö. Soya är rikt på fytoöstrogen som liknar kroppens egna östrogen.

Jag frågade även läkare om den trodde Femarelle hjälper. Som sa att Femarelle är kraftfullt preparat som bör tas tillsammans med progesteron för att skydda mot cancer i livmoderslemhinnan.

För dem som kan använda,hormon spiral så går det att kombinera med Femarelle för att skydda mot cancer i livmoderslemmhinnan

Jag blev erbjuden östrogen tabletter kombinerat med progesteron. jag frågade då om plåster i stället för tabletter . På grund av migrän vid p -piller behandling. läkare skrev recept på hormon plåster. Läkare sa att hormon plåster är populära och kan varar restnoterade på apotek. Vilket de också var på mitt apoteläk 1/11.

Vi kom framtill att jag ska fortsätta med Femarelle varannan dag 2 kapslar och varannan dag 1. Läkare skrev remiss/ meddelande till husläkare för remiss till internmedicin specialist för kontroll av riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom. Jag har redan behandling´för högt blodtryck.

Vidare anade läkare att jag kan ha bundit på mig mycket vätska. Anledning var att jag berättade att jag gått upp 4-5 kg på en månads tid. Läkaren trodde inte jag ätit 40000 kcal om dagen för att lyckas med att gå upp snabbt i vikt på kort tid.

Detta var första läkare som sagt det själv fast jag frågat andra läkare förut och de svarat att svulla ben var normalt på grund av blodtrycks medicinen,
Jag kommer att avvakta med hormon plåster, börjar eventuellt inte före återbesök hos gyn om någon månad då ett ultraljud av slemhinna kommer att utföras . Jag avböjde ultraljud idag, gjorde senast i maj i år på samma mottagning hos samma läkare och då var slemhinnan tunn.

PCOS kvinnan mitt i livet (2018)

Dagens goda gärning avklarad.
Liselotte och Katarina i bild.
Vi sitter i personalens kök Fått kaffe och fralla.

nu är jag mer kvinna mitt i livet, än kvinna med PCOS ,även om PCOS finns kvar

Idag 6/11 2018  gör jag en hälsoundersökning för forskning kring PCOS kvinnan mitt i livet studie.  ven om klimakteriet. Samt får träffa PCOS are Katarina från Nyköping för första gången. Som också ska delta i Studien.
 
Barnmorskorna de mycket trevliga och skickliga barnmorskorna Berit och Lotta tog hand om oss. Känns i magen att frukosten är överhoppad, komma till studien fastande. Ett antal sidor formulär att besvara.Idag hopade jag över gynekologisk undersökning vilket var frivilligt och erbjude s¨den som önskade.  Jag är paient vid kliniken sedan tidgare, vart undersökt i maj.
 
Blodprov, blodtryck och  glukos tolerans test  (OGTT) väntade . Samt självskattnings dokument väntade
 
Vi kommer att få ta del av våra resultat. 
 
Inbjudan till studien PCOS kvinnan mitt i livet ser du på sidan 
Pågår i Stockholm och Uppsala.

Fortsättning om min eget klimakterium (januari 2019)

Även kvinnor med PCOS kommer till klimakteriet. Tog 3-4 år före jag förstod att förklimakteriet och klimakteriet påverkade mig mentalt. Tänkte först på stress på arbete / utbrändhet sökte aldrig för det. Vet inte vad som är bäst. Bara vad jag kan göra, ett val. Kan försöka höra, vad gynekologen säger. Valet är obehandlade klimakteriesymtom gråta för allt(både för negativa och positiva känslor samt tankar) med uselt humör. Inte värmevallningar men frysen med ibland knottrig. Femarelle tog bort gråt och humör stabilare . Fortfarande varm nattetid, inte svettningar. Använt hormon plåster Sequidot (östrogen/ gestagen) i två månader nu. Påverkas inte av värme på nätterna känner mig låg ev som PMS och har sämre energi när fas två plåster med båda hormonerna används. .

Östrogenplåster i kombination med hormonspiral har jag hört om. Har skada i livmodern ,vet därför inte om det går. Kanske ,nu överdriver jag, hysterektomi är en utväg.Utan livmoder går det att ta bara östrogen.

 8/1 2019

Förlåt: Jäkla hormoner. Både  PCOS samt  i fertilålder och nu i klimakteriet.Pratat med gynekolog (specialitet gynekologisk endokrinologi) ,en bra samt förtroendeingivande  gynekolog,  idag om de biverkningar jag upplever av syntetiska hormon plåster (använt plåster  i två månader), nedstämd och deppig till och från när jag använder fas två plåster.

 Gynekologen föreslog och  remitterade  mig till en kollega på annan mottagning som kan bioidentiska hormoner (Stockholm). Att mikroniserat progesteron kan vara,rätt för mig att pröva.  Gynekolog har hört olika resultat av sina patienter ang bioidentiska hormoner allt från ingen skillnad mående till  mår bättre. Går inte att veta hur jag reagerar utan att pröva.  Skulle vara skönt att slippa känna mig nedstämd,PMS likt.  Tog också upp hysterektomi (operera bort livmoder) då kan  man ta östrogen utan tillägg av gulkroppshormon. Jag är fullt medveten om att operation alltid medför vissa risker så operation är en absolut sista utväg.

 20190408 Microkristaliserat  progesteron använder jag sedan en vecka mår mycket bättre. Utrogest kapseslar  dagligen ihop med Estradot plåster 

13 november 2019  Jag mår bra på den behandling som jag har idag.  dock nedstäd . psykologen skrev lindrig depresion i diagnosen i  april. Psykologer verkar inte särskillt kunniga eller intresserade om homoners inverkan på humöret. 

Återbesök hos gynekolog november 2019 samt januari 2020

Vart överraskad En kallelse damp ned i brevlåda från  Q 63  (remiss dit) på Karolinska Norra Solna den 22/11 och tiden  var till  26 /11 kort varsel.  Kom till gynekolog Sabine. Viade sig vara bra för  jag fick förklaring till brännadesmörta i underlivet. slemhinnan led brist på östroegen trots HRT med bioidentiska hormoner och det hade gett infektion i huden.  Fick rådet att duscha underkliv med vatten istället för att använda toalettpapper som river i huden.  HA HA  bider finns knappast numera.Hittade intim våtservetter betydligt enklare (på Ica ) att ta med iväskan. Sedan smörja huden  i underlivetmed någon fet kräm och använda duscholja . Använder duscholja sedan tidigare). Köpte  receptfri Vagifem för att får extra  mycket östrogen  till slidans slemhinna efter det gynekologen sett. Ovesterin är billigare men så mycket kladdigare. Bakterier gillar fukten så det gäller att hitta balans.

Trevligt var att både  Angelica Linden Hirschberg , talade med i väntrummet,  och Sabine tycket jag såg både smalare och piggare ut. 

 Januari 2020

Läste i Mia lundins bok att om blansen mellan progesteron och östrogen är fel  vid HRT behandling  kan överskott av progeteron ge depression eller nedstämdhet. Jag har trots bioidentiska hirmonr utrogest(kapsel) och Estradot(plåster) kännt mig  nere och negativ.  Haft två utrogest kapslar ordinerat per kväll. Har halverat dosen och det tog bara några dagar så kännde jag mig mindre negativ och nedstämd. 

Studie 2018 PCOS och klimakteriet +45 år (Stockholm och Uppsala)

Vi gör en långtidsuppföljning om hälsa mitt i livet för kvinnor med PCO och som är 45 år eller äldre. Ingen  begränsning av BMI och medicinering.

 Målsättningar med studien:

 Frågor som vi vill besvara i den här studien är hur vanligt det är med diabetes, förstadier till diabetes, högt blodtryck, och höga blodfetter.

Vi vill också undersöka om kvinnor med PCOS kommer senare i klimakteriet än andra kvinnor, och hur livskvaliteten ser ut mitt i livet.

Metoder som används och varför: Om du är intresserad av att delta i denna studie kommer du att kallas för en hälsokontroll vid kvinnokliniken.

Undersökningen tar cirka 2,5 - 3 timmar och inkluderar blodprover för att mäta blodsocker, blodfetter och hormoner, sockerbelastning, blodtrycksmätning, samt om du önskar, en gynekologisk hälsokontroll.

Under tiden du är på kliniken kommer du också att få fylla i några frågeformulär som mäter livskvalitet.

Du kommer givetvis att få besked om resultaten på ovanstående undersökningar.

 Är du intresserad och vill delta? kontakta mottagningen.

 Karolinska Universitets sjukhuset Solna

Lotta Blomberg

leg barnmorska

Kvinnohälsan

PO Gynekologi och Reproduktionsmedicin

Karolinska Vägen 37 A, QD63

Karolinska Universitetssjukhuset

17176 Stockholm

08-517 73782

skriv till: liselott.blomberg@sll.se

 

Akademiska sjukhuset Uppsala

Forskningssköterska Sara Nyback

Kvinnokliniken

Akademiska sjukhuset

Uppsala

Kontakt: sara.nyback@kbh.uu.se

Eller SMS/telefon: 0704-250539

 

  • Cevita care:vi vill tipsa om en ny bok – Hormonkarusellen


    Vi vill tipsa om en ny bok som Hilde Löfqvist, överläkare och specialist inom gynekologi har skrivit:Hormonkarusellen.

    Varför har du valt att skriva den här boken vid sidan av ditt dagliga arbete hos oss?

    – Jag har träffat tusentals kvinnor med klimakteriebesvär och tydligt känt av deras frustration. Under de senaste tio åren har jag även behandlat kvinnor med bioidentiska hormoner. Dessa erfarenheter vill jag förmedla i boken, tillsammans med den vetenskapligt belagda kunskap som finns, för att hjälpa kvinnor som är i, eller på väg in i, klimakteriet.

    Hormonkarusellen är en av de första böcker som tar upp klimakteriet och hormonbehandling grundad på vetenskap och klinisk erfarenhet som vänder sig till allmänheten, både män och kvinnor. Hormonkarusellen ger en saklig genomgång av vad kvinnor själva kan göra för att få kontroll över sina klimakterieproblem, varför hormonbehandlingar förpassades till skamvrån för en hel generation kvinnor, samt hormonbehandlingens återupprättelse.

    Förordet i boken är skrivet av Tord Naessén, Senior Professor vid Uppsala universitet, som även har faktagranskat boken mot angivna referenser och menar att Hormonkarusellen på ett lättillgängligt sätt ger en god beskrivning av det aktuella kunskapsläget.

    – Hormonkarusellen vänder sig inte bara till kvinnor som närmar sig eller redan är i klimakteriet, utan kan också vara ett komplement för sjukvårdspersonal som vill uppdatera sina kunskaper om klimakteriet och hormonbehandling, säger Tord Naessén.

    källa
    https://cevitacare.se/vi-vill-tipsa-om-en-ny-bok-hormonkarusellen/

  • Bok Hormokarusellen

    Det finns mycket information att läsa om klimakteriet och hormonbehandling, men ofta kan det vara svårt att skilja fakta från allmänna åsikter. Hormonkarusellen är en vetenskapligt baserad bok skriven av gynekolog Hilde Löfqvist, där du som läsare får kunskap om vad kvinnor själva kan göra för att ta kontroll över sina klimakterieproblem, varför hormonbehandlingar förpassades till skamvrån under en hel generation kvinnor samt hormonbehandlingens återupprättelse – där man idag rekommenderar bioidentiska hormoner. Hormonkarusellen vänder sig till kvinnor som är på väg in, befinner sig i, eller som är på väg ur övergångsåldern. Men den kan också vara intressant för kvinnans partner som önskar få kunskap och förståelse kring vad som egentligen händer med kvinnan psykiskt och fysiskt, när hon är i klimakteriet. Boken är också relevant för personal inom sjukvården som vill hjälpa kvinnor med de hormonella förändringar som kan uppstå i samband med klimakteriet

    källa https://hormonkarusellen.se/

    vid länk ovan kommer du åt att prova läsa delar av boken.

  • Microkristaliserat Gulkroppshormon

    Bioidentiskt hormon som är på lices än så länge. Alla gynekologer skriver inte ut detta.

  • Tillfriskna?

    PCOS efter klimakteriet.Fick svar på.en fråga av en av mina kontakter .En vän med PCOS undrade hur hennes gynekolog kunde ta bort PCOS diagnos i hennes journal i samband med stigande ålder och klimakerium
    Hej!
    Vi vet att omkring en tredjedel av alla kvinnor med PCOS med ökande ålder ej längre kommer att uppfylla kriterierna för PCOS. Oftast beror det på att menscyklerna blir mer regelbundna ju äldre man blir, och att antalet äggblåsor i äggstockarna minskar (det gör det för alla kvinnor). Min uppfattning är dock att man ändå fortsätter att bära med sig de risker som PCOS innebär. Jag skulle därför säga att en gång PCOS, alltid PCOS. Men vi behöver lära oss mer om långtidsriskerna för att säga om man kan ”tillfriskna” eller ej.

    Hälsningar
    Inger Sundström Pooroma
    Professor i obstetrik och gynekologi vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupp; Reproduktiv hälsa.
    Akademiska sjukhuset

  • Vägen till hormonell balans av Mia Lundin

    Mia Lundin delar i sin nya bok med sig av sina djupa kunskaper i detta ämne. Mia Lundin, som har jobbat som specialistsjuksköterska inom gynekologi och obstetrik i omkring trettio år, vet hur den hjälpen ser ut. Hon vet hur man kan återställa den hormonella balansen, och få tillbaka till både hälsa och välbefinnande.
    från 2019

11. Nov, 2018

PCOS kvinnan mitt i livet

Forskningsstudie PCOS kvinnan mitt i livet. Leds av Angelica Linden Hirschberg och Inger Sundström Pooroma

15. Jan, 2020

Bok av Mia Lundin och Återbesök hos gynekolog november 2019

Se text högre upp på sidan

16. Jan, 2020

Detta händer vid klimakteriet

Se text högre upp på sidan

Texter får ej användas, återges eller kopieras

Copyright ©www.pco-pcos.se