Du och sjukvården

För att känna dig tryggare kan du  kan ta med en anhörig, vän eller annan närstående när du besöker sjukvården


Samtal:  Ett bra möte mellan dig och  vårdgivaren  lägger grunden  för trygg och säker vård.  Dina kunskaper om dina besvär och dina vanor är viktiga att förmedla till vårdpersonalen.

Vården ska bygga på respekt och din rätt att själv besämma. Genom ett förtroendefullt samtal kan personalen  komma  fram till hur din vård ska bli så bra som det är möjligt. Vården har den medicinska kunskapen och ansvaret men  du måste också få veta hur du kan medverka.

Tala om ifall du vill bli informerad  på något speciellt sätt eller om du behöver stöd i samtalet. Du har rätt att få ínformationen  på ett sätt som gör att du förstår innehållet. Du ska bla få information om ditt hälsotillstånd och de metoder som finns för undersökning, vård och behandling för din sjukdom eller det  problem som du söker för.

För dig som har annat modersmål än svenska  eller är döv så går det att få hjälp av en  språk -eller döv- tolk. Tolken är gratis för patienten. Tolks beställs från speciella tolkförmedlingar. Tolkförenmedlingen ersätts via skattemedel.

Bemötaden i sjukvården. Dagens Nyheter (DN)debatt: Att Lyssna på på patienten gör vården mer effektiv


Mötet: Berätta om besvär och vanor.  Förberd dig väl före du träffar sjukvårdsperonal.

Tänk igenom och eller skriv  ned:

  •  Vilka besvär har du?
  • Hur länge har du haft besvär?
  • Finns det något som ökar eller minskar besvär?
  • Vad tror du kan vara orsaken?
  • Är du allergisk mot något?
  • Vilka vanor har du när det gäller alkohol, tobak , mat och motion?
  • Har du varit allvarligt sjuk?
  • Har du varit inlagd på sjukhus?
  • Har du blivit opererad?
  • Har du ärfliga sjukdomar i släkten?

Undersökning: Kan ge svar på orskan till dina besvär, görs innan du kan få diagnos och förslag till behandling.  Du bör få information om varför prover och undersökningar görs och vilka  förberdelser de kräver. 

Fråga:

  • Varför tas provet?
  • Varför görs undersökningen?
  • Finns några risker?
  • Finns alternativ?
  • När blir jag undersökt?
  • Vem ska jag kontakta om kallelsen uteblir?
  • Hur kan jag förberad mig?
  • Vad ska jag ev vara uppmärksam på efteråt?

Om din vårdcentral eller vårdgivare inte kan utföra undersökningen själv kan du få en remiss. En remiss är ett medelande från en vårdgivare till en annan om vilken undersökning du behöver.

Vissa remisser skickar vårdgivaren iväg och du kallas till undersökningen. Andra remisser får du som patient ta ansvar för själv och ta med "i handen" för tex besök och/eller provatagning på droppin tid.


 Besked och svar: I samband med en undersökning eller provtagning ska du få veta när och hur du får besked.  Ofta medverkar många olika instanser vid provtagning eller undersökning och det finns risk att resultatet kan komma på avvägar. Något som inte ska och får ske.

 Berätta för personalen om du inte förstår informationen eller önskar skriftlig information. 

Det är vikltigt att du lämnar rätt personuppgifter vid undersökning och provatgning att personalen gör en id-kontroll. Ha legitimation eller pass tillgängligt och ge personalen aktuellt telefonnummer.

Fråga personalen:

  • När får jag veta resulta?
  • Vilka i vården får veta resultatpå mina undersökningar?
  • Vem ska jag kontakta om jag inte får veta resultat eller om jag har frågor?
  • Vad händer efter att underökning eller provatgning är gjord?

 


Behandling:  Kräver ofta mycket av dig själv  När sjukvårdspersonalen vet orsaken till dina besvär kan behandlingen påbörjas.  Den som ansvarar för din vård  ska ta ställning till vilken behandling som kan erbjudas dig och när den kan inledas. 

Du har rätt att veta vilken behandling du kan få och vilka alternativ som finns.   Syftet av behandlingen, hur behandlingen går till, risker  och eventuella biverkningar. 

Ska du behandlas med läkemdel  ska du få veta varför du får ta dem, hur de verkar, hur stor dos du ska ta  samt på vilket sätt och hur länge du ska ta dem. Du behöver information och kunskap om eventuella biverkningar. 

Mer om läkemedel kan du läsa i FASS eller fråga om på Apoteket. Apoteken kan ge information om mediciner  på olika språk

Läkemedelsverket hos dem hittar  du information om läkmedel med likvärdig effekt.

Vill du veta vad läkemedel kostar  besök  TLV

Fråga:

  • Vilka behandlings alltenativ finns?
  •  Vilka är för och nackelarna?
  • Vad händer om jag inte får behandling?
  • Vilka  biverkningar och risker finns?
  • Hur märker jag att behandlingen hjälper eller är rätt?
  • Hur lång tid tar behandlingen?
  • Vad ska jag tänka på eller göra sjölv för att underlätta behandlingen?
  • Vem kan jag kontakat om jag undrar något?
  • Var kan jag hitta mer information om min sjukdom och behandling?

 Fråga om om du inte förstår och fråga om om du behöver veta mera.

Den som lider av allvarlig eller svår sjukdom kan få ett andra  utlånade  (secound-opinion) i det egna eller att annat landsting.

 


 Operation:  Görs ofta på sjukhus, närsjukhus eller specielal mottagningar. Många ingrepp utförs över dagen såkallad dagkirurgi. 

Inför en operation får du information. Du kan även ställa frågor själv.  

Se över dina  vanor före en eventuell  opertion.

Rökstopp för dig som är rökare. Dvs ingen rökning 4-8 veckor före och 6 veckor efter en operation. Såret läker då bättre och du minskar risken för infektion i sår.

Fråga:

  • Finns det något jag bör veta, göra  eller tänka på före operationen?
  • Vad kan jag göra för att operationen ska gå bra och blir så lyckad som möjligt?
  • Finns några risker?
  • Vilket resultat kan jag förvänta mig?
  • Hur lång tid tar det före jag är återställd?
  • Hur ska jag ta mina läkemedel i samband med operationen?

När opertionen närmar sig,  bör du fråga om ev sövning och narkos. Berätta om du är alleregisk mot bedövning. Berätta om det ger ont om du får bedövning.

Du minskar risken för infektion i samband med operation genom att tvätta händerna, med tvål och vatten före  du äter samt efter toalettbesök. Hosta och nys i armvecket inte i handen.


 Uppföljning: Är en viktig del av ditt eget ansvar. 

Fråga:

  • Vem kan förnya ditt recept?
  • Vart vänder du dig om besvären kommer tillbaka?
  • När ska du gå på återbesök?
  • Kan jag få råd hur jag ändar livsstil?
  • Finns det någon patientförening eller stödgrupp jag kan ta kontakt med?

Berätta för vårdpersonalen om dina upplevelser då kan de lära sig mera och utveckala sig så de bli bättre vårdgivare och ger bättre hjälp.

 


Fler informationskällor:

 Råd om vård dygnet runt

Ungdomsmottagningen

Sjukhusbibliotek på internet

aktuella väntetider

 


Källa: Min gudie till säker vård

 

 

 

 

 

Sjukvårdens lagar och regler

 De som arbetar i sjukvården  med vård och behandling lyder under lagar och föreskrifter.       Lagar beslutas av riksdagen.  Föreskrifter tas fram av regering ochSocialstyrelsen. Hälso och sjukvårdens  grunläggande  skyldigheter finns i hälso-och sjukvårdslagenpatientsäkerhetslagen, patientdatalagen samt offentlighets och sekretesslagen.

Målet för hälso och sjukvård är god vård på lika villkor för hela befolkningen.  Vården ska ges med respekt för människors lika värde.  De har störst behöv inom hälso och sjukvård ska ges företräde.

Trots denna målsättning så skiljer sig förutsättningarna för patientern i olika landsting. Det går att överklaga det man inte är nöjd med i sjukvården i domstol. Med undantag att ta del av sin journal och vissa beslut vid tvångsvård. Den lagstiftning som reglerar patientens ställning är starkt styrande. Att lagar och regler följs i sjukvråden följs upp av inspektionen för vård och omsorg ( IVO) de granskar verksamhet eroch personal så de följer lag och föreskrifter.

 


Din journal

Syftet med att föra journal är att bidra till god och säker vård. Du har rätt att ta del av din journal. Om en journal lämnas ut helt eller delvis kan du få läsa den på plats eller få en kopia. Kopior kan du få betala själv. 

Be någon förklar det du inte förstår i journalen.

Tycker du en uppgift är fel eller missvisande i journalen ska den antecknas, tala med den som är ansvarig för anteckningen

Innehållet du har rätt att ta del av i journalen kan skilja mellan offentlig och prívat sjukvård, vilket regleras i lag.Ett nej till att ta del av journalien i offentlig vård,  kan begäras skriftligt och övervklags kammarätten. Inom privat vård lämnas ärrendet vidare  till  IVO.

Sekretess och tystnadsplikt samt patientdatalagen skyddar sin journal från obehörig personal.

Källa: min Guide till säker vård

 

  • Patientnämnden

    Om du varit med om något i vården som gjorde dig ledesen, besviken eller arg an du vända dig till paetientnämnden. Du kan framföra dina synpunkter eller rådgöra med en handläggare, Det är kostnadsfritt att kontakta Pateintnämnden och de som arbetar där har tystnadsplikt. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som enligt lag ska finnas i alla landsting eller regioner.

  • sammanhållenjounalföring

    Vårdgivare använder sig av sammahanhållen journalföring. Det innebär att när du söker vård, kan vårgivaren se din journal från många olika vårdgivare. Syftet är om behov uppstår att vårdpersonal enklare ska kunna få hela bilden av din vårdhistorik och vårdbehov om behov uppstår. Ingen vårdpersonal får läsa din journal hos andra vrådgivare utan ditt samtycke. Det är bara vårdpersonal som har en pateintrelation med dig som får läsa sin journal. Gäller oberonde om vården bedrivs av landsting, kommunen eller är privat.
    Du har rätt att stå utanför sammahållen journalföring och du kan välja att spärra uppgifter som du inte vill ska finnas tillgänglig för andra vårdgivare. Det går inte att spärra uppgifter för barn. Mer att läsa finns på landstingens hemsidor.

  • Patientskadelagen

    Om du skadas i vården
    Om du drabbas av en skada när du vårdas inom offentlig sjuk- eller tandvård kan du ha rätt till ekonomisk ersättning enligt patientskadelagen. Ca 40 % av anmälda fall får ersättning. När man inte får ersättning beror det oftast på att skadan inte hade kunnat undvikas.

    Läs mer om hur patientförsäkringen gäller och hur du anmäler en skada.

    www,patientforsakring.se

  • Läkemedelsförsäkringen

    Den som anser sig ha blivit skadad av ett läkemedel har rätt att vända sig till Läkemedelsförsäkringen för att få sin sak prövad. Om försäkringsgivarens utredning konstaterar godkänd läkemedelsskada kan anmälaren få ersättning.

    Att vända sig till Läkemedelsförsäkringen är ett för patienten enkelt och kostnadsfritt sätt att få sin skada reglerad. Alternativet är att vända sig till domstol och åberopa skadeståndslagen eller produktansvarslagen. En process i domstol tar oftast lång tid och kräver en omfattande bevisning. För att du ska kunna få ersättning enligt skadeståndslagen måste skadan ha orsakats genom vårdslöshet. För att du ska kunna få ersättning enligt produktansvarslagen måste man ha konstaterat en säkerhetsbrist hos produkten.
    www.lff.se

  • Biobankslagen

    Biobankslagen handlar om samtycke till biobanken. Som pateint får du ta ställning till hur dina prover får användas. Biobankslagen säger att du ska få information och ge ditt samtycke till att dian prover sparas och vad de får användas till. Du kan när som helst ändra ditt beslut. Det enda beslut som inte går att ångra är att du inte sparat prover. I samband med provtagning ska du bli tillfrågad om du tillåter att ditt prov sparas, Beslutet går att ändra genom den nej- talong som du får vid provtagningen. Vill du ha mer information kan du fråga din läkare eller besöka www.biobanksverige.se

Överblivna läkemedel

Att fyra av tio konsumenter inte lämnar in överblivna läkemedel (Novus 2014) är inte alls bra för miljön och vi kan bli mycket bättre! Så lämna dina gamla och överblivna läkemedel i därtill avsedd påse på närmsta apotek!

 Varje år hamnar 250 ton (!) läkemedel i hushållsavfall. Folk slänger i samband med flytt läkemedel i soporna eller i avloppet istället för att lämna in dessa på apotek. Med tanke på att det enligt SCB sker omkring 1,3 miljoner flyttningar varje år inom landet så blir det en hel del flyttstädningar och mycket läkemedel som hamnar fel.

Tänk på att detta även gäller mediciner som våra husdjur får. 

Så ska du göra med dina överblivna läkemedel

Gå regelbundet igenom dina läkemedel och städa. Kontrollera bäst före datum och om det är avslutade kurer, lämna in det som blev över.

  1. Stoppa dina läkemedel i en genomskinlig påse alternativt den påse som finns hos apoteken och är specifikt framtagen för inlämning av läkemedel (se bilden). Påsen ska vara genomskinlig så att apotekspersonalen kan se vad den innehåller.
  2. Lämna in dina läkemedel på närmaste apotek – det spelar ingen roll vart du har köpt dina läkemedel, alla apotek är skyldiga att ta emot överblivna och gamla läkemedel.
  3. Klar – du har nu gjort en god gärning för dina medmänniskor och för naturen!

Detta kan du lämna in till närmsta apotek:

  • Tabletter och kapslar
  • Flytande läkemedel i flaska
  • Salvtuber och astmainhalatorer
  • Läkemedelsplåster och P-ringar, även förbrukade
  • Sprutor med synliga rester av läkemedel (utan kanyl går att få kanylburk på apoteket)  
  • Medicinska mjällschampon och medicinska nagellack

När du har lämnat in din påse studeras den noggrant på apoteken så att inget annat än läkemedel finns med. Påsarna packas sedan ner i kartonger som försluts med säkerhetstejp och transporteras till särskilda förbränningsanläggningar runt om i landet. Där bränns de under kontrollerade förhållanden med höggradig rökgasrening. Läkemedlen förbränns vid så höga temperaturer att dess beståndsdelar faller sönder. Rökgaserna renas effektivt och håller utsläppen av försurande gaser på en låg nivå. Resterna från rökgasreningen och askan har låg giftighet och läggs på godkända platser.

Välj vård utan remiss 2015

I praktiken annatr  jag att det inte blir lättare att få besökstid på den mottagning eller hos den läkare mamma  önskar gå  till..Hänvisa till text på sidan www.1177.se

Hör gärna av dig med dina erfarenheter 

@--)---)----

Nytt sedan 1 januari 2015 

Du kan själv välja vilken vårdcentral eller vårdmottagning du vill gå till när du behöver öppen vård. Du kan välja att söka öppen vård var som helst i hela Sverige

Det kan finnas olika skäl till att välja en viss vårdcentral eller läkarmottagning. Du kan till exempel vilja gå till en som ligger nära hemmet eller jobbet eller har personal som talar eller har information på ett språk som du förstår.

Vad kan jag välja?

Du kan själv välja

  • vårdcentral
  • barnavårdscentral
  • barnmorskemottagning
  • ungdomsmottagning
  • mottagning för öppen specialiserad vård, till exempel en hudmottagning.

När du behöver öppen specialiserad vård kan du ibland behöva remiss. Det avgörs av remissreglerna i landstinget eller regionen där du är folkbokförd och där du vill söka vård. Läs mer om hur det fungerar i olika landsting och regioner här.

Välja vårdcentral

När du är sjuk eller har något besvär kan du alltid söka vård på en vårdcentral. Där kan du få behandling direkt och om du behöver specialiserad vård ska du bli hänvisad till rätt typ av mottagning. Du kan välja vilken vårdcentral du vill, oavsett om den ligger i landstinget eller regionen där du är folkbokförd eller någon annanstans.  Det gäller alla vårdcentraler som drivs av ett landsting eller en region och privata vårdcentraler som har avtal med landstinget eller regionen.

Du kan också välja en särskild vårdcentral, det kallas ibland för att lista sig på en vårdcentral. I vissa landsting väljs automatiskt din närmaste vårdcentral om du inte aktivt väljer något annat. Om du inte är nöjd med den vårdcentral du valt eller vill byta av något annat skäl kan du göra det. Du kan välja att lista dig på en vårdcentral var som helst i Sverige. Även om du är listad på en vårdcentral har du möjlighet att söka vård på en annan.

Fast läkarkontakt

Du har möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. En fast läkarkontakt på en vårdcentral innebär att du får träffa samma läkare vid varje besök på vårdcentralen, i den mån det är möjligt.

Välja öppen specialistvård

Öppen specialistvård är vård som du kan få utan att behöva bli inlagd på sjukhus. Det kan till exempel vara en hudmottagning eller en ögonmottagning. Om du har någon särskild sjukdom kan du också vända dig direkt till en mottagning som är specialiserad på din sjukdom, till exempel en njurmottagning.

Du kan välja att söka vård på en öppen specialistvårdsmottagning var du vill i Sverige. Ibland behövs remiss, det beror på om landstinget eller regionen där du är folkbokförd ställer krav på remiss för att komma till den öppna specialiserade vården samt om det mottagande landstinget eller regionen har sådana remisskrav.

 

Källa: vårdguiden. www1177.se Där kan du läsa mer om regler i ditt Landsting.

 

Texter får ej användas, återges eller kopieras helt eller delvis i någon form utan författarens godkännande. Liselottevidela@gmail.com

Liselotte Videla