Insulinöverskott och Insulinresistens

Insulinöverskott

Insulin är ett livsviktigt hormon, vars främsta uppgift är att transportera socker i blodet runt till cellerna där det kan användas som energi eller lagras om fett.

Anledningarna till överskott av insulin kan vara många. De flesta har med kosten att göra: För mycket snabba kolhydrater i som av processerna mat, läsk och annat vitt socker, för lite protein, fibrer och bra fetter. Även stress påverkar negativt på insulinhalten.

Insulinöverskott kan visa sig genom, svettningar, yrsel, allmän svaghet, oro, irritation och ojämn hjärtrytm, bland annat. Tyvärr är många av symptomen sådana som också får kroppen att reagera med hunger, vilket skapar en ond cirkel som kan leda till övervikt och diabetes

 Insulinresistens

Vid PCOS bidrar till symtomen.  Insulinet är ett fettsparande homon, PCOS kvinna samlar på sig fett, vanligtvis i buken.  Även smala kvinnor med PCOS som har tendens att samla fett på buken kan ha problem med insulinresistens.

 Ungefär hälften av kvinnor med PCOS har övervikt eller fetma. PCOS-kvinnor inte har onormalt mycket bukfett men att de har stora fettceller och störningar i fettvävens funktion.

 Vid PCOS producerar fettväven mindre av det ”goda” hormonet adiponektin som ökar kroppens känslighet för insulin, och aktiviteten hos enzymet lipoproteinlipas är låg vilket kan påverka omsättningen av fett i kroppen.

 nsulin är kroppens viktigaste hormon som påverkar fler andra hormoner. Bl.a. könshormonerna.

 För mycket insulin gör att PCOS kvinnans lever blir mindre känslig för just insulin och det leder till svängande blodsocker och för stor insulinproduktion. Symtom kan vara depression, trötthet, hunger, sockersug, oförmåga att koncentrera sig, forcerade tankar, hjärna dimma.

 

 Insulin är ett uppbyggande hormon som har till uppgift att göra det möjligt för kroppen celler att ta upp socker (blodglukos). Insulin bygger upp celler med hjälp av tillväxthormon (GH och IGF -1) samt könshormon östrogen och testosteron. Höga insulinhalter kan öka risken för cancer.

Många kvinnor som har PCOS har insulinresistens, upp till 70%, förekommer hos normalviktiga och överviktig.   Bukspottkörteln arbetar hårt för att hålla för att bilda tillräckligt med insulin för att hålla blodsockret på normal nivå. Hög insulinhalt i kroppen ökar låggradig inflammation. Som drabbar kärl. Nerver och leder. Ses som en del av det kvinnliga metabola syndromet med bukfetma, högt blodtryck, rubbade blodfetter med höga triglycerider och lågt HDL kolesterol samt förhöjt faste blodsocker.

 Kroppens mottagarceller för insulin har nedsatt förmåga att känna av insulin. Genetiska studier av kvinnor med PCOS visar på defekt på kromosomen som reglerar insulinproduktionen.

Symtom är plötsligt sug på mat och känsla av blodsockerfall trots att blodsocker nivån är normal.

Höginsulin ör att kroppen gör att kroppen använder blodsocker (glukos) som energikälla i förstahand och överbliven glukos lagras som fett. Inget fett kan frigöras så länge insulinnivån är hög.

Kroppen producerar själv socker genom den så kallade glukoneogenesen. Binjurarna reagerar på olika sorters stress och skickar ut adrenalin och kortisol för att som försätter kroppen i försvarsläge   redo för strid.  Sockerhalten i blodet ökar för att ge muskler och hjärnan energi. Binjurestrass kan uppstå av många orsaker tex mentalstress stressigt jobb, mobbing, buller ,  ständiguppkoppling på mobiltelefon och dator spelberoende , sexuell överstimulering och  kleptomani mm.  Fysisk stress som kroniska inflammatoriska sjukdomar, intensivs fysisk träning, ansamling av tungmetaller. För stor användning av kaffe, alkohol samt tobak.

Förhöjda blodsocker och insulin under graviditet ökar risk för havandeskapsdiabetes viket i framtiden ökar risk för åldersdiabetes.  Om en gravid kvinna har påverkade socker och insulinnivåer påverkar det barnet i livmodern.  Har mamman högt blodsocker kan barnet öka för mycket i vikt , har större risk att få missbildningar och till och med dö i livmodern.

Bröstkörtlarnas vävnad växer till av insulinstimulering under graviditeten och den fungerar inte som den ska hos insulinresistenta kvinnor som får lägre mjölkproduktion.   Förhöjd halt insulin och socker hos insulinresistenta mödrar kan ge barnet ökad risk för barnfetma.

Metformin eller inositol?

Det jobbiga är att man behöver ett tålamod. Båda preparaten kan ta en tid innan de verkar upp till 6 månader eller mer. Inositol( Femifert, Donaferty och demyositol). Inositol verkar inte på samma vis som Metformin.
Bättre resultat i kombination med livsstilsförändring
Metformin receptbelagt läkemedel påverkar receptorer för insulin främst i levern. Vilket gör att levern reglerar glukosomsättingen bättre och regleringen av glukos i levern som slängs ut när kroppen stressas av tex sjukdom eller hot (kortisol och adrenalin inblandat ) Levern kommer att uppfatta bärare att det finns glukos tillgängligt i blodet, aptit minskar. Metformin ändrar även bakterieflora i tarmen. Mer och mer detaljer kommer om hur metformin verkar i kroppen. Inositoln som finns på bilden är kostillskott på apotek åverkar receptorer på muskel och skelettceller samt ytterligare organ äggstock ( återkommer då jag är säker på att det var fler organ)!så att dessa släpper in mer glukos i de organen via insulinreceptorer. Sedan finns studier med olika resultat på vad som är best enbart De Crio sitol eller Kombinationen Det crio inositol och myo inositol. Äggstockarna har ofta högre halt myositol och då behöver de balanseras D crio inositolMetformin biverkningar kan vara illamående och diarré ofta övergående. Hos vissa går det inte över så då väljer de att avsluta medicinen. Alkohol bör undvikas i stor mängd ihop med Metformin. metformin kan behövas sättas ut vid röntgen och öperationer samt magsjuka med dirreoch eller kräkning. Metformin har skåkyddande egenskaper for foster och mamma vid graviditet. Inte mot graviditetsdiabetes. Källa PregMet studie


Inositol utan allvarliga biverkningar. Kan hända att någon blir lösare i magen i starten övergående biverkan.


Både metformin och inositol har en sak gemensamt att det inte går att säga i förväg vem som blir hjälpt före personen fått pröva.. Metformin finns mycket längre kunskap om då det är ett läkemedel som används för åldersdiabetes långt innan Det började användas för PCOS i slutet av 1990 talet.

Metformin

nsulinresistens vid PCOS bidrar till symtomen.  Insulinet är ett fettsparande homon, PCOS kvinna samlar på sig fett, vanligtvis i buken.  Även smala kvinnor med PCOS som har tendens att samla fett på buken kan ha problem med insulinresistens.

Ungefär hälften av kvinnor med PCOS har övervikt eller fetma och den gängse uppfattningen är att överskottet av fett främst lägger sig på buken. PCOS-kvinnor inte har onormalt mycket bukfett men att de har stora fettceller och störningar i fettvävens funktion.

 

Vid PCOS producerar fettväven mindre av det ”goda” hormonet adiponektin som ökar kroppens känslighet för insulin, och aktiviteten hos enzymet lipoproteinlipas är låg vilket kan påverka omsättningen av fett i kroppen.

Insulin är kroppens viktigaste hormon som påverkar fler andra hormoner. Bl.a. könshormonerna.

För mycket insulin gör att PCOS kvinnans lever blir mindre känslig för just insulin och det leder till svängande blodsocker och för stor insulinproduktion. Symtom kan vara depression, trötthet, hunger, sockersug, oförmåga att koncentrera sig, forcerade tankar, dimmig hjärna.

Metformin (Glucophage) är en medicin som normalt föreskrivs att kvinnor med PCOS som lider av insulinresistens och eller försöker bli gravid. Nyare rön visar att Metformin skyddar mot graviditetskomplikationer som sätts i samband med PCOS.

Metformin verkar fungera på tre sätt. Först, det minskar absorptionen av kolhydrater (socker) i kosten på vägen genom tarmen.

För det andra, det minskar produktionen av glukos (blodsocker) av levern. Lever använder matensanergi för att skapa en reserv av blodsocker, ett lager. När kroppen upplever stress, frigörs levern reserven glukos för att förse din hjärna och muskler med en omedelbar energi. Metformin undertrycker upplagring av denna reserv.

För det tredje, och kanske viktigast, ökar Metformin känsligheten hos muskelceller för insulin.

Insulin är det hormon som levererar glukos (blodsocker) till celler för att användas som bränsle eller lagras.

Tarmfloran påverkas av Metformin

Att tarmfloran har stor betydelse för kroppens metabolism och välbefinnande blir alltmer uppenbart. Nu har svenska forskare funnit att den kanske viktigaste funktionen diabetesmedicinen metformin har är att förbättra tarmfloran. Att förändra kosten i syfte att förbättra tarmfloran kan således vara lika bra som medicin. Cirka två månader tog det innan bakteriefloran förbättrats märkbart efter påbörja medicinering med metformin.

– Det är fascinerande att det inte är helt klarlagt hur metformin fungerar, trots att det använts kliniskt i 60 år, konstaterar Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin, och ledande forskare bakom studien som publiceras i Nature Medicine. 

Vid kontroll av vilka bakterier som fanns hos 40 individer före och efter behandling fann forskarna att tarmfloran ändrades kraftigt redan två månader efter inledd behandling. Försök i laboratoriet visade att metformin ökade tillväxten av flera bakterier som normalt kopplas till förbättrad metabolism. 

– Transplantation av tarmfloran från patienter före och efter behandling till bakteriefria möss visade att den metformin-förändrade tarmfloran i alla fall delvis kan förklara de goda effekterna av metformin på sockeromsättningen, säger Fredrik Bäckhed. 

Vidare försök i studien klarlade att metformin direkt påverkar genuttrycken hos ett flertal bakteriegener, vilket potentiellt kan förklara läkemedlets effekter på tarmfloran, enligt forskarna. Av forskningsartikeln framgår att detta speciellt påverkade metallproteiner och metalltransportörer i kroppen.

Källa 2017

Metformin alters the gut microbiome of individuals with treatment-naive type 2 diabetes, contributing to the therapeutic effects of the drug 

Tarmfloran har nyckelroll vid behandling med klassisk diabetesmedicin

 

 

 

 

Fettcellen

ild av Fettcell

Alla djurceller omges utåt av ett cellmembran. Innanför cellmembranet finns cytoplasman som består av en vätska kallad cytosol som omger cellens organeller, som t.ex. cellkärnan, cellens kraftverk mitokondrierna, cytoskelettet som är en sorts järnvägsräls osv. Varje fettcell innehåller dessutom en fettdepå i form av en fettdroppe som upptar en stor del av cellens volym. Cytosolen och organellerna ligger därför som ett tunt vätskeband innanför cellmembranet, ungefär som det tunna lager av atmosfär som omger vår planet men där allt det viktiga händer

Viktigt att ha fettet i fettet


Fettcellen är intressant på många olika sätt. Förutom sin unika förmåga att expandera – den kan faktisk öka sin volym så mycket som tusen gånger – kan förändringar i fettvävnaden påverka hela kroppen. Fettvävnaden är ett hormonproducerande organ och när den expanderar ökar också mängden hormoner som skickas ut i kroppen. Om upptaget av socker slutar fungera i fettcellen och den blir insulinresistent – då blir hela kroppen insulinresistent. Fettvävnaden har med andra ord en stor påverkan på hela kroppen.

Fettcellerna är också centrala för att ta hand om fettet. Studier har visat att fettet faktiskt gör minst skada när det finns i fettcellerna. Vid nedsatt känslighet för insulin, som vid typ 2-diabetes och dess förstadier, klarar inte fettcellerna att lagra allt fett från maten. Fettet hamnar i stället på andra platser i kroppen, där det gör långt mer skada än i fettväven.
Om fettet lägger sig i levern, så blir den mindre känslig för insulin. Om fettet hamnar omkring bukspottkörteln, så fungerar de insulinproducerande cellerna sämre.

Källa vetenskap och hälsa finns mer att läsa om insulinreistens.#https://www.vetenskaphalsa.se/fascinerad-av-fett/
Och #https://partner.priushealth.org/sv/hur-din-livsbalans-kan-paverka-din-fettbalans

Det är viktigt var fettet är lokaliserat

Det är också viktigt var på kroppen fettet finns. Man brukar skilja mellan ”kvinnlig” fetma, med fett över höfterna och på låren, och ”manlig” fetma, med fett på buken. Studier har visat att den "manliga" typen av fetma är betydligt farligare.

Fettcellerna på buken frisätter nämligen mer fettsyror till blodet. Musklerna föredrar fettsyror före socker. Det gör att de tar upp fettsyrorna medan sockret stannar kvar i blodet. När blodsockret stiger börjar de insulinproducerande cellerna att gå på högvarv. Insulinmängderna ökar, vilket i sin tur stimulerar ytterligare bukfetma och drar igång en negativ spiral.

Hur din livsbalans kan påverka din fettbalans

Länge sågs kroppsfettet som en onödig ballast, något som vi bär med oss men helst vi vill bli av med fortast möjligt. Många kostråd handlar följaktligen om hur vi snabbast går ned i vikt – inte hur vi når långsiktig hälsa. Men de senaste årens forskning har radikalt ändrat vår bild av fettet.Fettcellerna är inte de passiva förvaringsdepåer som vi tidigare trott. I själva verket är fettcellerna intensivt aktiva. De producerar en mängd hormoner, bland annat leptin, som reglerar vår mättnadskänsla, och adiponektin, som skyddar mot hjärtsjukdom och minskar inflammation.Fettet bör alltså finnas i fettväven. Det innebär förstås inte att fetma är bra. Om fettcellernas reserv överskrids så börjar de producera ämnen som ökar inflammationen.
Levnadsvanorna är därför centrala för att hålla fettcellerna i god form. Och då handlar det inte bara om kost och motion. Vid stress eller bristande livsbalans stiger nivåerna av hormonet kortisol. Kortisol ökar just mängden bukfetma.

Källa:Hur din livsbalans kan påverka din fettbalans | PriusHealth
https://partner.priushealth.org/sv/hur-din-livsbalans-kan-paverka-din-fettbalans

2. Jan, 2020

fettcellen

Se text ovan

12. Jan, 2020

Metabolt syndrom

Se text ovan

15. Jan, 2020

Metformin påverkar bakteriefloran i tarm

Se text ovan

Copyright ©www.pco-pcos.se

Texter får ej användas, återges eller kopieras helt eller delvis i någon form utan författarens godkännande.