Om mens

Vid födseln finns det ungefär en miljon ägganlag i äggstockarna. Någon gång i puberteten börjar äggen mogna och den första ägglossningen sker. Två veckor efter ägglossningen kommer första mensen.

Perioden mellan mensens första dag och nästa mens första dag kallas menscykel. Menscykeln brukar vara mellan 21 och 35 dagar. 

Efter mensen ökar produktionen av hormon i hypofysen. Hormonet påverkar äggstockarna och gör att ägget mognar inne i sin blåsa i äggstocken. I äggblåsan bildas östrogent hormon.

När äggblåsan brister lossnar ägget. Äggblåsan omvandlas till en gulkropp. Gulkroppen tillverkar hormoner. Det viktigaste hormonet är gulkroppshormon eller progesteron. Det får slemhinnan i livmodern att växa till och förbereda sig för att ta emot det befruktade ägget.

Ett moget ägg lossnar från äggstocken och glider ner i äggledaren där det kan bli befruktat av spermier. Du kan då få lite ont eller känna ett obehag nertill i magen. En del känner inte av ägglossningen alls. Vid ägglossning brukar slidsekretet vara genomskinligt, segt och trådaktigt. Ibland kommer en liten blödning. Slidsekret kan också kallas flytning.

Om inget ägg har blivit befruktat och fastnat i slemhinnan behövs inte gulkroppen längre. Då skrumpnar den och mängden gulkroppshormon sjunker. Det är signalen som får slemhinnan att skrumpna ihop och stötas ut som en blödning, en mens.

Detta pågår varje månad i ungefär fyrtio år. Så länge du har mens varje månad är det möjligt att bli gravid och få barn.

 

Mensbesvär

När du har mens kan du även få mensbesvär som rikliga blödningar eller mensvärk. Många av besvären kan du behandla själv, om det behövs. De besvär du kan få när du har mens kan variera från en gång till en annan, både vilka besvär du får och hur svåra de är. Har du så svår värk att du inte kan leva ditt vanliga vardagsliv kan det vara endometrios.

Ibland kan du behöva göra en gynekologisk undersökning för att få reda på varför du har besvär med din mens. Gynekologen undersöker då din livmoder och dina äggstockar med ultraljud.

Du kan också behöva lämna en del prover för att en läkare ska kunna bedöma om du har en infektion, till exempel klamydia, eller en hormonell obalans. Om du har riklig mens kontrolleras även ditt blodvärde för att se om du har blodbrist.

 

Oregelbunden mens

Oregelbunden mens betyder att tiden mellan mensblödningarna är kortare än 21 dagar eller längre än 35 dagar.

Det är vanligt att ha lite olika längd på sin menscykel. En försenad mens behöver inte betyda att det är någonting som är fel. En del har alltid mer eller mindre oregelbunden mens.

Det kan vara bra att hålla koll på din mens genom att skriva upp datumen i en almanacka eller mobil. Det finns också appar till mobilen som du kan använda. Då kan du se om mensen är regelbunden och märker om den är sen någon månad eller uteblir helt.

Orsaker till oregelbunden mens

En för lång eller kort menscykel kan ha olika orsaker:

Preventivmedel

Preventivmedel med hormoner tar bort ägglossningen. Du kan få oregelbundna småblödningar när du tar preventivmedel som innehåller hormoner. Detta kallas genombrottsblödning och består inte av mensblod. Preventivmedel som kan påverka ägglossningen är: minipiller eller mellanpillerhormonspiralp-stavp-spruta

 

och p-ring.

Testosteronmängden i kroppen

En ökad mängd testosteron i kroppen kan göra så att du får långt mellan mensen. Då kan du ha något som heter polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS.

Sjukdomar, stress och viktförändringar

En del sjukdomar, stress och viktförändringar kan påverka hormonerna i kroppen så att mensen kommer för ofta, för sällan eller inte kommer alls.

Klimakteriet

Efter 40 års ålder är det vanligt att mensen börjar komma oregelbundet. Det beror på att hormonbalansen i kroppen ändras inför klimakteriet. Du kan läsa mer om klimakteriebesvär här.

När och var ska jag söka vård för oregelbunden mens?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har haft oregelbunden mens under en längre tid och besväras av det.
  • Du har inte fått mens på tre månader eller mer.
  • Du har fått en blödning som liknar mens trots att du kommit i klimakteriet och och inte haft mens på minst ett år.
  • Du vill bli gravid och har oregelbunden mens.

Det är ofta inte bråttom. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.

När och var ska jag söka vård för sen mens eller utebliven mens?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

 

  • Din mens har uteblivit i mer än sex månader, och du vet att du inte är gravid eller har kommit in i klimakteriet.
  • Du är omkring 50 år och har haft ett uppehåll på ett år innan den nuvarande blödningen.

 

Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan.  Du kan också kontakta en ungdomsmottagning. Dit kan du gå från att du är 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år, det är olika på olika mottagningar.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling av sen mens eller utebliven mens

Du behöver ingen behandling för den uteblivna mensen om det beror på att du är stressad, orolig eller har bytt miljö. Då brukar mensen komma tillbaka när det är lugnare omkring dig. Däremot kanske du behöver prata med någon för att känna dig mindre stressad och orolig.

Orsaken till utebliven mens kan behöva utredas om det beror på viktuppgång eller att du har minskat i vikt. Du kan behöva stöd och hjälp för att komma tillrätta med vikten. Viktförändringen kan vara symptom på en sjukdom, som behöver behandlas.

Hur mycket blod kommer det när jag har mens?

Hur mycket blod som kommer skiljer sig från person till person. Under en mens kommer det knappt en deciliter som mest. Men eftersom blodet blandas ut med slemhinna från livmodern upplever man det ofta som mer.

Kan jag skjuta upp min mens?

Ja, det går att flytta på mensen. Du kan göra på olika sätt.

Om du använder kombinerade p-piller eller har haft p-ring eller p-plåster ett tag kan du med hjälp av dessa skjuta upp mensen. Att skjuta upp mensen på detta sätt är ofarligt. Kontakta en barnmorska, gynekolog eller läkare på vårdcentralen för mer information.

Det går också att ta tabletter med gulkroppshormon för att skjuta på mensen. Prata med en barnmorska, gynekolog eller läkare om hur du ska göra. De kan skriva ut tabletter som du kan använda.

Kan jag bada när jag har mens?

När du har mens kan du bada och duscha precis som vanligt, men det är bra att tänka på att vara noga med hygienen. Använder du tampong eller menskopp kan den sitta i när du badar, men du ska byta tampong när du badat färdigt.

Kan jag ha sex när jag har mens?

Ja, det går bra.

 

Källa: vårdguiden 1177.se

 

  • Psykiskt mående och p -piller

    Mitt mentala mående går upp och ner, det kommer ur ett flertal saker men nu börjar jag fundera om yasminet (som annars fungerat väldigt bra) kan spela in, upplever att jag mått omotiverat dåligt just vid sockerpillsveckan eller i början av en ny karta, alltså när jag inte äter/börjar äta hormonet igen. Kan det vara något?

    @->----

    Man kan överväga att byta till Yaz med lite lägre östrogenhalt och endast 4 inaktiva piller i varje karta



    Angelica Linden Hirschberg
    Profesor, gynekologi
    Kvinnohälsan
    karolinska universitetssjukhuset, Solna

  • Genombrottsblödning

    Jag åt gulkroppshormon i några år och övergick sedan till Yasmin p-piller. Jag äter sockerpillren var tredje månad ungefär, nu senast fick jag blödningar mitt under en p-pillersvecka (hade gått 3 eller 4 månader utan mens) som pågick i tre veckor, tills sockerpillren och sedan slutade under den veckan. Skall jag oroa mig över det eller var det bara en blödning som jag skjutit på för länge?

    @->->---

    Inget att oroa sig för. Ibland får man en s.k. genombrottsblödning och då är det bättre att göra uppehåll med pillren i ca 5 dagar och sedan börja med aktiva piller igen.



    Angelica Linden Hirschberg
    Professor, gynekologi
    Kvinnohälsan
    karolinska universitetssjukhuset, Solna

  • PCOS och hormonspiral

    Jag undrar om hormonspiral är ett bra alternativ för PCO? Vill gärna ha hormon för att stabilisera mina värden (har mer behåring än vanligt kanske, men ej överviktig.) hormonspiral ger ett mer konstant hormonutsläpp tänker jag, men hört att det inte passar för kvinnor med PCO?

    @->-------

    Svar

    Jag avråder från hormonspiral vid PCOS. Hormonspiralen innehåller endast gulkroppshormon och inget östrogen. Gulkroppshormonet kan ge mer behåring och humörpåverkan samt oregelbunden mens.


    Angelica Linden Hirschberg
    Professor, gynekologi
    Kvinnohälsan
    karolinska universitetssjukhuset, Solna

Störd mens kan ge OS- guld

 PCOS är fördelaktigt vid idrottsutövning. En studie visar att PCOS kvinnor som idrottar har starkt skelett även om de  har menstruationstörning. PCOS kvinnorna som idrottar har bättre prestationsförmåga vid olika fysiska tester , jämfört med andra idrottande kvinnor.

Läs mer  i avhandling om elitidrottande kvinnor (Sveriges OS-trupp) ochPCOS, Karolinska Institutet 2008 , Magnus Hagmar gynekolog(använd gärna google översätt)

Hård träning kan leda till oregelbunden eller utebliven menstruation. Det förklaras normalt med att träningen tillsammans med ett för lågt energiintag leder till energibrist, vilket via hypofysen får äggstockarna att bilda mindre östrogen. På så vis upphör ägglossningen - och menstruationen - tills kroppen är i bättre form att bli gravid.

Men hos idrottskvinnor på olympisk nivå tycks mensstörningar i stället bero på ett ärftligt tillstånd som kallas polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, och kännetecknas av en något förhöjd testosteronhalt. Det framgår av en ny svensk studie som baseras på 90 kvinnor i Sveriges OS-trupp. Forskarna såg som förväntat att många av OS-kvinnorna hade störd menstruation: 27 procent jämfört med knappt 5 procent i en normalbefolkning. Men bara i ett enda fall berodde rubbningen på näringsbrist.

- Den stora anledningen till deras mensstörningar är PCOS, och våra data pekar på att PCOS är vanligare bland de här kvinnorna än i normalbefolkningen. Det skulle kunna bero på att de har upplevt en prestationsfördel, eftersom testosteron ökar syreupptagningsförmågan och muskeltillväxten. På så vis kanr de ha blivit överrepresenterade just i idrottssammanhang, säger Magnus Hagmar, biträdande överläkare på kvinnokliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och ansvarig för studien.

Forskarna såg även tecken på att en variant av tillståndet, PCO, var vanligare inom utpräglade kraftidrotter som ishockey och fotboll än bland tekniska grenar som bågskytte och curling.

- Just det sambandet var i och för sig inte statistiskt signifikant, men vi såg en tydlig tendens. Så det stärker vår hypotes att den här egenskapen ger en prestationsfördel inom idrotter som kräver stor muskelmassa och uthållighet. Men jag vill understryka att det är en slutsats som vi än så länge bara kan dra indirekt. Den återstår att bevisa.

Alla som deltog i studien testade negativt för dopningspreparat.

  • Amenorré är avsaknad av menstruation under 3-6 månader.

  • Oligomenorré definieras som mensintervall mellan 35 dagar och 3 månader.

  • En normal menstruation varar 3–8 dagar, med en menscykel på 21–35 dagar. Hos den enskilda kvinnan brukar menscykeln variera med högst 3–4 dagar. Ägglossning sker 12–16 dagar före väntad mens. Menstruation inträffar när progesteronnivån plötsligt sänks och är alltså en bortfallsblödning.

  • Reglering av menstruationscykeln

    Webb föreläsning från Uppsala Universitet

    Menstruationscykeln, del1

    http://media.medfarm.uu.se/play/video/1353?module=menstruationscykeln&video=1

  • Utebliven ägglossning vid PCOS

    Webb föreläsning från Uppsala Universitet.

    Anovulation och PCOS, del 1 av 2










    http://media.medfarm.uu.se/play/video/331/?module=anovulation&video=1

Några hormonrubbningar och hormonvärden

Hormonprov
PCOS
Hypotalam
amenorré
Hyperprolaktinemi

 

Prematur 
ovariell 
insufficiens

 

S-FSH
Normalt/lågt
Normalt/lågt
Normalt
Högt
S-LH
Normalt/högt
Normalt/lågt
Normalt
Normalt/högt
S-Prolaktin
Normalt/i överkant
Normalt
Högt
Normalt
S-TSH
Normalt
Normalt
Normalt/högt
Normalt
S-SHBG
Lågt
Normalt
Normalt
Normalt
S-Testosteron
Normalt/i överkant
Normalt
Normalt

Mer om mens

inger Björn är överläkare vid Norrlands universitetssjukhus med 26 års erfarenhet som specialist inom obstetrik och gynekologi. Här är hennes svar på några vanliga frågor om menstruation:

  • Hur mycket är det normalt att blöda?

Under en vanlig mens, max 80 milliliter under fem till sju dagar. Har du väldigt riklig mens och måste du byta mensskydd väldigt ofta på dagen, säg varannan timme, så finns hjälp att få. Till exempel säljs receptfria medel på apoteket som inte innehåller hormoner och som hämmar blödningsmängden så att man kan halvera den. Kraftiga blödningar kan dock vara ett tecken på att något är fel, till exempel att man har muskelknutor eller polyper. Uppsök din husläkare eller gynekolog för en koll.

  • Vad gör man om det inte räcker med en nattbinda?

Blöder du mer än vad som ryms i en nattbinda kan det vara ett tecken på att något är fel, och du bör kolla upp det.

I övrigt använder många tampong även på natten. Det är absolut inget farligt, den så kallade tampongsjukan eller TSS (toxic shock syndrome) som pratades mycket om förr är extremt ovanlig och då handlar det om kvarglömda tamponger som suttit kvar i dagar.

Har mens blivit omodernt?

Det finns alternativ till binda och tampong också, som den miljövänliga menskoppen, eller återanvändningsbara bindor av tyg eller natursvamp. Men barnmorskor som Plus talat med säger att de flesta ungdomar de kommer i kontakt med nuförtiden helt väljer bort mensen, och använder p-stav eller spiral för att slippa.

  • Att välja bort mensen med hjälp av preventivmedel, är det okej?

Jag är positiv till det, man behöver inte menstruera varje månad om man inte ska försöka bli gravid. Man kan ”äta ihop” p-pillerkartor under tre till fem månader. Man kan sätta in hormonspiral som hos många kvinnor minskar blödningsmängden med 90 procent, och p-stav fungerar bra för många så att man slipper ha mens.

  • Är det inte onaturligt att stoppa mensen?

Ser man på vad som är helt ”naturligt”, om du inte har nåt preventivmedel, om du har ett sexliv, då kommer du vara gravid 20-30 gånger under ditt liv. Du kommer att föda 15 barn och få ett antal missfall. Man får anpassa vad som är bra för varje individ och respektera att vissa kvinnor kan få humörbiverkningar av p-piller. Den som har anlag för blodpropp ska inte heller använda p-piller eftersom de ökar risken för proppar.

 

Källa svt.se

  • bli vänn med din PMS

    Boktips

    Varje månad drabbades Lisa Eriksson av pms: en känslomässig berg- och dalbana, svullnad, trötthet och känslor av ångest och hopplöshet. Det styrde hennes liv tills hon började samla kunskap i ämnet. Här delar hon med sig av sina egna erfarenheter samt en mängd tips och råd från gynekologer, psykologer, kostrådgivare och tränare.

  • Ja jag har mens, huurså?

    Boktips

    Youtubestjärna guidar i mensdjungeln!

    Mens alltså. Vad är det egentligen? Och varför är det så pinsamt, att en gömmer tampongen i tröjärmen på väg till toaletten? Komikern och Youtube-fenomenet Clara Henry har svaren. För alla som väntar sin första mens, har fått mens eller har någon i sin närhet som klagar över denna fantastiska plåga, förklarar hon vad det innebär att ha en livmoder.

    Har du alltid undrat vad mens är, varför det kan göra så fruktansvärt ont i magen eller varför det enda du vill göra ibland är att äta choklad och titta på söta kattvideor? Har du reagerat på hur tabubelagt det är att prata om något som hälften av jordens befolkning går igenom en gång i månaden under hela sitt fruktbara liv? Och framför allt: har du letat efter det bästa svaret till frågan ”har du mens eller?”

    I Ja jag har mens, hurså? delar Clara Henry med sig av sina egna erfarenheter och personliga tips till alla som har eller väntar på att få mens. Hon förklarar även olika termer och vad menstruation faktiskt innebär, går igenom olika mensskydd, redogör för hur man behandlat mens historiskt och om sambandet mellan mens och jämställdhet. Allt detta med sin unika, starka och underhållande röst.

    Och om du plötsligt skulle sukta efter något sött – vare sig det gäller godis eller gulliga djur – misströsta ej. I den här boken finner du allt du söker. Välkommen till mensklubben!

Med vänlig hälsning Texter får ej användas, återges eller kopieras helt eller delvis i någon form utan författarens godkännande. Liselottevidela@gmail.com

Liselotte Videla